försjunkna rynkor vattenfylls till slutstation,

åldras ej i rörelse.

pupillen möter smink i framåtlutningen.

spegeln utmanas,

blir den uttryckslösaste oändligheten.

 

kavlar kalvar nedför horisonten,

de förlorade kriget,

blev till köttfärs.

basilika på mackan,

vad är det för  knapp i hjärnan som hålls intryckt.

 

ljuden blir bas,

på en rund liten cd-spelare i det första rummet.

de köade utanför fönstret,

jag var så pervers redan då.

 

de dammsög mitt rum medan jag sov.

vaken satt jag i garderoben,

sjöng julsångerna,

året efter var jag säkert för stor,

men då bodde vi inte kvar.