en lång dikt med dialog och rim

 

Hittar du enkelt till Hohenfriedbergstrasse **?

Vid stationen möter jag dig.

Det är två stationer kvar till Julius-Leber Brücke, 

Jag kommer snart för jag har redan fattat tycke. 

 

Det är inte nödvändigt, jag har en bild av kartan. 

Jag röker inte cigaretter, ska snart hyra ut. 

Det är kaotiskt men charmigt, inte så inrökt, 

Min chef är schysst, jag får snart påökt. 

 

När jag flyttar tillbaka ska jag möblera om. 

På väggarna ska jag ha bilder. 

Jag vill att alla möbler ska vara låga. 

Jag kan måla. Bara fråga.

 

Det är samma dag som jag var i t-shirt affären. 

Vad kallt det är, balkongdörren är lämnad öppen.

Vi hånglade, drack te och tryckte tröjor. 

Titta på vad som är bakom fönstrets slöjor.

 

Jag tänkte visa dig min djungel.

Säljer du? Ja, det är hemligt.

Tycker du om att laga mat?

Pasta från samma fat.

 

Han är också vegetarian. 

Pasta har aldrig smakat så bra. 

Jag är på Ostkreuz, kommer om en halvtimma.

Ser du från S-bahn att det är dimma?

 

Wie lange bliebt dein besuch?

Till söndag, jag tänker ändå sova med dig i natt, 

Jag ska till cafét imorgon. Väck mig tidigt.

Du har inte rullat, du har vridit.

 

Det är hösten, det är vägen mellan Nordbahnhof och Borsigstrasse. 

Det blåser mer i gathörnen än i lekparken.

Mörkt och kallt är det som drar i mitt öra. 

Han är berusad, borde inte köra.

 

På ett café vid Nollendorfplatz blir jag rånad.

Gråter, tigger pengar till u-bahn. 

Det är ingen invit. 

Ljuger aldrig för dig med flit.

 

Jag betalade frukostpastan. Jag jobbar, men svart. 

Väntade på dig när jag gått vilse. 

Befinner mig så sällan i västra delen.

Mot slutet, såg jag bara felen.

 

Perfektionisten bor inte i Berlin.

Am I your german boy? 

Du sa i den första dansen: 

Tappa inte bort svansen.

kärlek

relationerna djupnar. vem kommer jag bli sen? för precis allt jag är nu, är teater. och jag känner så mycket kärlek till alla. det är himmelrike som kommer ta slut. och ja det finns jävligt dåliga dagar men de vägs upp av denna kärlek. mår bra. när folk utanför skolan undrar, det är bra, allt är bra, ja. det är bra. jag vet inte vad jag ska säga mer. behöver inte säga något mer. det är en mysig grotta jag går ned i varje dag, och går upp ur varje dag, med ny kunskap och otroligt många nya insikter om allt.
 
igår hade vi clownföreställning
det första poesigruppsmötet var nu ikväll
 
och jag fattar inte hur uppenbart det måste vara att jag vibrerar fram med hjärtformade ögon, medveten om varje steg

sorterar rrcv

för spindlar i lindrad genomtränglighet,
de väntar på en gubbe,
han tvättar deras händer,
öppnar deras fönster.
han öser kallt vatten med gropen vid hans nyckelben.
 
ge bort någonting som är hårt,
som låter spricka upp till en arrangerad blinkning.
det finns förberedda beröringar,
var mindre stel,
var mer bestämd.
i bröstet sprider sig syra
som droppar vid ekot av dina nakna fötter.
 
jag slog huvudet i dörrkarmen
och kramade hakan med blodröda händer mitt i sommaren.
vilken färg vill du ha på dörrmattan?
jag virkar in mina tår i täckets öppning,
kan inte sova genom kriget som är på låtsas.
pistolen piper.
 
över mig grymtar du,
slänger flaskan som tömmer lägenheten på dina oväsen.
jag vet att du ligger i sängen
och skriker på mig genom kudden.
tyget som fuktas ska jag aldrig vila huvudet på igen.
 
skogsdungen har fyllts med brunt sjövatten på bara tre år.
jag kammar gräset med mina fingar
och tvättar mina händer med vattnet.
jag vaknar under en svag golvlampa med masken uppdragen i håret.

sorterar

kom han vidare i spelundergång?

var det mörkt och svettigt i tunneln,

eller ville hon innanför mina färger och bada i en insjö?

det är omfamnande mjuk vass,

dit jag borrar min tunga,

möts av en trång, sträv, våt, söt vind.

 

slutet för ögonen,

vid ängens rotkant klamrar jag mig fast.

i den röda dimman kunde han inte hälsa hemligheten.

den delades i ventilationssystemens tickande hetta,

som jag kallsvettas i, sju timmar.

 

det skrynklar sig och blir fuktigt.

tvätta av honom med papper.

han blir våta smulor som misstas för snö,

tills jag vaknar och inser att löven knappt har rostat.


sorterarf

försjunkna rynkor vattenfylls till slutstation,

åldras ej i rörelse.

pupillen möter smink i framåtlutningen.

spegeln utmanas,

blir den uttryckslösaste oändligheten.

 

kavlar kalvar nedför horisonten,

de förlorade kriget,

blev till köttfärs.

basilika på mackan,

vad är det för  knapp i hjärnan som hålls intryckt.

 

ljuden blir bas,

på en rund liten cd-spelare i det första rummet.

de köade utanför fönstret,

jag var så pervers redan då.

 

de dammsög mitt rum medan jag sov.

vaken satt jag i garderoben,

sjöng julsångerna,

året efter var jag säkert för stor,

men då bodde vi inte kvar.


jag sorterar

hur ska hon återfå hårfärg.
ståltråden fungerar inte som den berömda vill i tandkrämslöddret, spotta.
han är ett slödder.
 
jag ger mig, från solstingad hingst till soppskålens botten.
den är halvfull och andas tills jag vänder bort ansiktet,
finns det kvar märker jag inte.
det är dunkelt i varje hörn på loftet.
handen fast i mitt hår.
 
månen vill bjuda henne på apelsinskal,
månen hyvlar sig till krullig päls.
det gör ont att trycka med pekfingret för hårt på räcket,
som hon en sommar,
med han som kastar maskar men tar hand om barn,
målat svart.
 
de är korta och impulsiva,
skrämmer henne.
leopardmönstrade mössor som inte får plats i affärerna skänks inte bort.
 
vem har ett sådant lakan?
inte herrns stureplansgata att gå.
han var som ett torn hos bonden,
ögononen ringades in av skuggor mellan grenar.
 
det här känns inte igen,
förse henne med hålen i spets.
låt undersöka vad som tar plats i luft.
pulssystem tickar krokstig,
under bryggan gömmer de sig, som vi inte vet om de finns.
 
sitter hon på gungan vid trevåningshusen kan hon spegla sig i sanden,
pillar bort pinnens hud i takt med tanken på karlavagnen.
han far över hennes huvud,
och in i tankebubblan.

hos anita? men vad gör du där?

 
hej.
 
jag ska jobba hela helgen, men skolan är så underbar att det känns som fest varje dag (en jävligt lärorik fest), så det gör mig inte så mycket, med jobbet alltså.
 
jag har varit med om mycket fint och roligt på sistone. bland annat gröna lund-äventyr, bjuden på vietnamesiskt käk hos lien, norrköpinghelg (förra helgen) med mamma, pappa, konst, musik, mina kära vänner och musikhuskalasande. jag har sytt om min skogsvarelseklänning alldeles själv (med lite hjälp av personal på ett kulturställe). idag höll vi i skolans andrum, jag var inte med och skådespelade men fixade plansher, var värd och spred visdomsordet. älskar människorna på min skola. alltså jag har aldrig varit med om så otroligt fin stämning innan detta. på söndag ska jag nog gå på bio med hela parallellklassen. de bjöd in vår klass på deras fina tårtkalas efter andrum idag, på rasten. de hade klätt bordet i vackra tyger och alla hade tagit med sig fikabröd och var utklädda till sina sagokaraktärer (de har haft en sagotemavecka. det kändes som att vi kom till de snälla i min allra käraste syster. kärlek <3 jag och tim har promenerat sen skolan slutade idag. han sa "du är en sån som man vill skriva en bok om". då blev jag glad. nu är jag hungrig.
 
 

RSS 2.0