euhm där kom det ut lite. "hur var det i berlin?" "jootack det var bra"

idag har jag botat min barnrädsla i jobbet som vikarie på dagis :P ganska söta och lite jobbiga och bajsiga. helt ok. imorgon ska jag göra det igen.
 
det är svårt att släppa vad som hände i fredags jag fattar inte hur det funkar alls.
 
jag saknar livet i berlin nu, massor. typ att komma in i skank och therese lägenhet till "a little party never killed no body" (but it did), valentinas CIAO SCHATZI, röka i fönster eller röka utan att orka öppna fönster, (röka i köket, bli kissnödig och kunna kissa och röka och fimpa på toaletten för att askkoppar fanns i varenda jävla vrå, våningssängarna hos folk som jag hatade, att försöka sluta fnissa när det är skittrångt på u-bahn, (att försöka sluta fnissa när det är ganska trångt på s-bahn för att en man stirrar på en och äter en salamimacka som luktar förjävligt), bli morgonberusad på julmarknaden med skank, tillfället när s1 började åka igen och jag slapp gå 200 meter längre till naturkundemuseum för att ta mig någonstans(det var kallt), de blyga asiaterna på språkskolan, att bli rånad på  nollendorfplatz och be om pengar till u-bahnbiljetten (SKOJA), kolla om brösten är okej med therese, dricka 2 flaskor vin själv och vid nästa spätkauf utan tvekan köpa en sternburg, efter att ha köpt en sternburg smuggla in den på karaokebaren, efter att ha smugglat in den få den beslagtagen av personalen, efter att ha fått den beslagtagen besluta sig för att gå, efter att ha beslutat sig för att gå först begära i baren att få tillbaka den, efter att ha begärt att få tillbaka den, få tillbaka den, dennis smörgåsbord, min och valentinas banansockercornflakesröra, (BANANA HORNY CORNY så hette den!!!!!) att klockan 8 på morgonen vilse vid hermannstrasse säga "ok.. vi går hem då" och först göra en musikvideo utanför en grönsaksbutik till rappers delight med the sugar hill gang, att säga i en trappa "säg till om jag ramlar så jag vet att jag är död" och tycka att det makear sense för att i ögonblicket efter få en dörr i huvudet och be therese om att ta sin jacka som inte är hennes jacka utan en skabbig morgonrock som ligger i smuts och skit, sno tops och toalettpapper och ha det på film, äta världens godaste soppa och falafel på morgonkvisten och mannen brevid frågar spontant om vi ska gå och röka lite och så kommer man till den gröna huset jag sovit i två nätter, att höra ingrid säga: "i.. think we are going now.. cuz my friend.. yeah she looks a little bit.. gone.. right now" och byta nummer medan jag står böjd och skrattar.
 
(oj det blev mycket från en speciell kväll)
 
hälften låter säkert sorgligt men det var jävligt roligt.
 
(fett sentimental över partylivet i berlin, herregud nu måste jag sova!)
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0