Jag är hungrig

Sitter på landet kollar på när de andra jobbar. En kokar kräftor och två bygger trappa. jag kom hem klockan tio igår med båtgungskänsla. Konstigt. Det var en skön resa för att den gick fort. crystal castles. Och så töntarna med Kent som ger mig rysningar. Tänker på Karin i sanning eller konsekvens. Tycker om boken, manuset till filmen är exakt samma. Förutom i slutet! så irriterande. det jag skulle komma fram till, sorgligt med mobbing. Och att jag hade en jätteskön känsla i kroppen igår när vi partajade lite. Kanske för att jag är glad för mycket just nu. Sen blev jag dock uttråkad och drog. jag irrade runt i Stockholm i går och fick reda på att jag har en plats på folkhögskolan. En av lärarna fick rysningar för att jag blev så glad, det kändes fint. Så jag ska hämta nycklarna till min studentlägenhet på fredag. Men vill ju av hemma nästa helg egentligen för det är födelsedagar på g. Får se, är lite trött på allt. Alltid samma sak, inget växer bara självcentrerade jag. Nu får jag lov att säga att jag längtar till att börja på skolan, och att hälsa på i Göteborg även fast det är ett tag dit. Jag vill sluta stressa med allt. konstaterat att jag inte är lika mycket tidsoptimist men fortfarande ohjälpligt optimistisk. Och fascinerad av allt som är roligt och minnen och drömmar. 
 
inatt drömde jag att jag träffade ett barn med cancer och att det var mitt fel, känner att jag måste sluta smygröka det är inte roligt längre. 
 
hos frida drömde jag att mamma, Melker, Annie, sonia och jag hyrde en stuga och vi drack en massa alkohol och rökte massa gräs. Mamma försvann. Vi andra satte oss i en bil och Melker körde. Väldigt hackigt och fort. det slog mig att han inte har körkort och jag blev livrädd, i sista sekund väjande han undan för en barnfamilj som passerade över ett övergångställe. Och innan en sväng ett gammalt par, för atT inte köra på dem körde han över trottoaren. Drömmen blev blå och vi stannadeS av polisen, jag var så arg på Melker. polisen var utanför vårt fönster och Melker rullade framåt. Jag gapade på honom att han måste ju för i helvete lägga i handbromsen. Melker bara skrattade. Poliserna bad Annie och sonia att gå. Och de gick. Sen viskade poliserna at vi skulle titta på vad vi gjort. De följde oss tillbaka på vägen. massor ambulanser, barnfamiljen låg döda i blodfläckar på marken. Och det gamla paret också. Vi hade inte väjat undan, vi bara trodde det för att vi var så fulla. jag tror att jag aldrig känt mig så förkrossad i en dröm. polisen strök ett streck över händelsen men sa atT vi inte fick köra vidare. Men vi gjorde ändå det. 
 
Läsplattetext

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0